alvarsdal

Lundgren Edition / Tänk Till 2023 / Alla Videor / Dreammile /

Välkomna till Alvarsdal

En website för min hemtrakts omgivningar

Stefan Olof Lundgren

Vi saknar frihet, fred och tro

först när vår skog, fylls med ko

ROAD MAP efter avslutad VA-installation

Grå (asfalt eller grus) Röd (grus, bilfri)

Grön (lera och makadam)

Den grönmarkerade vägen — tidigare "Lugna gatan"

och "Gröna lungan" — är i det nuvarande tillståndet

ej ägnad till vare sig promenader, cykling eller motion.

VIDEOR

Halltorp 1:23 Overkill vid markberedning för stängsling

4.3.2022 11:05

Fakta om kor

11.3.2022 3:16

III

GRÄNSLÖST Halltorp 1:23 Alternativförslaget

24.3.2022 16:13

ASKA OCH ÅSKA

23.4.2022 11:51

TAGGIG TRÅD

23.4.2022 6:53

Innehåll:

Bitsk dinosaurier
Gröna lungan ser svart
Plåstras om med makadam
Nytt sportcentrum grundläggs på ängen?

Preludium - Interludium - Postludium är dom tre stationerna.
Den här videon är den andra stationen: ett Interludium.
Efter att mest tittat nedåt vänder vi nu blicken uppåt.

Det blir lätt deprimerande att ständigt titta ner
i meterdjupa diken, där vatten och avlopp
skall flyta någon gång i framtiden.

Centimeter för centimeter rör sig dom
rörläggande grävmaskinerna framåt.
Kalkstensblock knackas sönder under
buller och brak, skyfflas upp på en
fram- och tillbakailande lastvagn,
medan en andra grävmaskin fyller
igen den nyligen grävda fåran,
efter att de nya ledningarna
noggrant har placerats på
sin plats, där dom - enligt
fackmässiga uttalanden -
skall verka i 100 år!

Men vill man ta sig en tur i den närliggande skogen
för att få lite avkoppling för kropp och själ, måste
blicken åter vändas nedåt,för att inte stiga
rätt i en nyskapad KoKonstKreation.
I vår närskog härskar nämligen inte
lugn och ro, utan en flock
med kalvar och kor.

Därför denna befriande
blick mot ovan, en
upplyftande sikt som
- för den som kan och vill -
skapar en annan stämning,
en ren och frisk, höststämning.

Dagbok med bilder

Nyaste nederst

2022

26.8.2022

Pålslagaren "BIG BANG"

31.8.2022

Material för elstängslet.

Trådsträckaren "BIG BOSS"

2.9.2022

Två grindar, en för kor, en för oss.

8.9.22

En stätta in till "lillans" tomt, men i "fel" hörn

11.9.2022

Och vad står inte här?

En stätta för rörliga friluftslivister!!!

Men dom har lovat att en ska komma. Tålamod!

17.9.2022

Ny tidräkning: Dag 1

Korna har kommit. Vatten finns.

Komockor med spyflugor också.

Första komockan i Labyrinten

Men var är korna, har ni sett dom?

"Buuuuuuuuuuuuuuuuuhhhhhh"

En klimatklok lösning av länsstyrelsen. Den första.

Och där har vi dom, klimatbovarna.

18.9.2022. Dag 2

Video på You Tube 1:14

28 kor, därav 13 kalvar

19.9.2022. Dag 3

Video

Vid vattencontainern och första möte öga mot öga 2:07

21.9.2022. Dag 5

Ett trevligt inslag i vardagen för många, upphov till rädsla för andra.

Och i Borgholm, Sveriges kotätaste kommun, finns det gott om dem.

Foto: Peter Boström

I ett mejl till Borgholms kommun skriver kvinnan att hon tidigare har
förstått att det skulle släppas kor i ett inhägnat område i
närheten av sitt fritidshus, och att djuren nu är på plats.
”Jag är inte speciellt förtjust i kor (är rädd för dem)
så jag har några frågor”, skriver hon
och vill sedan veta en hel del:
Vad är anledningen till att det ska vara
kor i området? Hur många kor finns i området?
Är det säkert att gå in i området? Under vilka tidsperioder
ska korna vara där? Om de rymmer, vem ska hon kontakta?
Kvinnan tycker det är ”lite obehagligt att ha dem så nära” tomten.

"Saxat ur Ölandsbladet"

Kommunchefen Jens Odevall och Kommunalrådet Ilko Corkovic
besiktigar Labyrinten och mottager ett erbjudande.

"Vi måste börja ta matens påverkan
på miljö och klimat på större allvar.
Därför arbetar vi för en global minskning
av köttkonsumtionen med 50% till 2050.
Det innebär att länder med högre
köttkonsumtion måste minska mer än andra.
I Sverige behöver vi exempelvis minska vår köttkonsumtion
med 70 procent till 2050, med delmålet 50 procent till 2030.
I Sverige äter vi dubbelt så mycket kött
som det globala genomsnittet.
Det innebär runt 85 kg per person och år,
vilket är mer än vad både vår hälsa och vår planet tål."

Sandra Lamborn, Greenpeace. Oktober 18, 2019

Detta är ett meddelande ifrån Borgholm Energi.
Vi planerar att stänga av vattnet i Alvarsdal på Måndag
17 Oktober klockan 07:00 på grund av omkopplingsarbeten.
Efter avslutat arbete kan det förekomma missfärgat vatten
och luft i ledningsnätet. Spola tills det försvinner
och undvik att tvätta vittvätt under tiden.
Borgholm Energi AB

17.10.2022

Klockan 6 steg vi upp för att få en frukost i lugn och ro.

Klockan 9:15 ca. ringde jag till BEAB.

Klockan 9:33 kom ett SMS där det stod att

vattnet skulle stängas av nu och efter ca. två timmar

ställas på igen.

Klockan 11 stängdes vattnet av och

klockan 14 var vattnet här igen.

Klockan 15 ser det ut så här vid pumphuset:

20.10.2022

Video 2:44

BOTTEN ÄR NÅDD

Saxat ur Ölandsbladet 21.10.2022

Storbolagets varning – kostnaden skenar:
"Kommer inte att räcka på långa vägar."

Många miljoner kronor redan i utgångsläget, i dag
har den 3,5 mil långa VA-satsningen en skenande prislapp.
– Kårehamn var budgeterat till 100-150 miljoner kronor och
det kommer inte att räcka på långa vägar som det ser ut nu,
säger Staffan Larsson, styrelseordförande för Borgholm Energi.

Sten för sten,
mot ruin ?

Bra år för Ölands grävtjänst – Så mycket ökade vinsten

Årsredovisningen är nu offentlig. Företaget omsatte ungefär
77 miljoner kronor, 38,6 procent mer än under 2020.
Rörelseresultatet ökar också med 2,8 procent, och slutar
på knappt 3,3 miljoner kronor.

Lass på lass,
kassa med dass!

Fåren vilar ut liksom
Hacke Hackspett och Dino Saurier
efter dom hårdaste (?) första 40 metrarna
av VA-installationen.

Preludium - Interludium - Postludium är dom tre stationerna.
Den här videon är den andra stationen: ett Interludium.
Efter att mest tittat nedåt vänder vi nu blicken uppåt.

Saxat ur Ölandsbladet

Elchocken – de gör vinst: ”Borde få pengarna”
Betalat 2,9 miljoner kronor, får drygt 5,8 miljoner i kompensation.
– På så sätt är det en tankevurpa, säger kommunalrådet
Ilko Corkovic (S) om den mångmiljonvinst Borgholm kan
göra när staten kompenserar för höga elkostnader.

Saxat ur Ölandsbladet

Kärva läget – höjer taxor, bromsar
investeringar: ”Måste dra ut på det”
Höjda taxor, nollresultat i budget
2023 och bromsade investeringar
– det stundar kärva tider för Borgholm Energi
med kunder. – Omvärldsläget påverkar även oss,
konstaterar bolagets vd Markus Wertwein Ros.

Efter 57 dagar är Labyrinten åter kofri.
VA-installationen har kommit ur
startblocken och nått fram
till stickvägen med
husen 41-51.

Den tredje stickvägen (husnr. 29-39) blir förberedd för ett senare besök.

Endast Midgårdsormen i arbete:

"Utsläpp i sundet

–8 000 kubikmeter orenat avloppsvatten:

Riklig nederbörd och mättade marker,
då tvingas Borgholm släppa
ut stora mängder orenat
avloppsvatten i Kalmarsund.

– Annars förstörs hela reningsverket,
säger Tina Pile på Borgholm Energi."

Ett delikat ärende

Ett reningsverk begår en föroreningsdelikt!

Har ägarna ej hört signalerna som ljudit sen åttiotalet:
Stigande temperaturer, extremväder, havens uppvärmning,
torka, bränder, översvämningar, ökande koldioxidutsläpp!

Har det dumsnålats med upprustning av kapaciteten?

Tillåt mig att dra en parallell.

Beteckningen "föroreningsdelikt" kan mycket väl
passa in på det som Länsstyrelsen och Borgholms kommun
genom kofållan utsätter "Labyrinten" för. Det skogsområde som tjänat
som ströv- och rekreationsområdet för det rörliga friluftslivet.
Oräkneliga exempel på detta kan ses i denna dagbok!!!

I Miljöbalken kapitel 1 1§ står:
”Bestämmelserna i denna balk syftar
till att främja en hållbar utveckling som innebär
att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras
en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på
insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt
att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar
att förvalta naturen väl” (Miljödepartementet, 1998).

Vidare står som en punkt i samma paragraf att
”Miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och
miljön skyddas mot skador och olägenheter
oavsett om dessa orsakas av föroreningar
eller annan påverkan.”

14.1.2023

Video 0:54

GRÄVLINGARNA RÖR PÅ SIG

Efter julledighet och en blöt start på det nya året är dom igång igen.
Stickvägen till husen 17-27 har nåtts. Det var den tredje
stickvägen på Västran, nu är det bara en kvar,
sen blir det spännande att se vart
dom ställer kosan, våra nya
husdjur, grävlingarna.

20.1.2023

Långt och läsvärt

Jordbruket är både orsaken till och offer för klimatförändringarna.
Hur mycket bidrar det till utsläppen av växthusgaser?
Och hur skulle ett mer hållbart jordbruk kunna se ut?
Av Jurek Brzoska, SWR

Enligt den federala regeringen står jordbruket i Tyskland
för cirka åtta procent av utsläppen av växthusgaser. Dessa är främst
metan och dikväveoxid. Därtill kommer indirekta utsläpp från
användning av dränerad myrmark, dieselförbrukning
hos traktorer och uppvärmning av stallarna.
Om man lägger till allt detta, enligt den federala miljömyndigheten,
orsakar jordbruket runt 14 procent av de totala utsläppen i Tyskland.
Här saknas dock fortfarande de utsläpp som uppstår i andra länder
för odling, skörd och transport av den mat som används här.
För vi importerar en stor del av maten och fodret

Enorm användning av utrymme

Globalt kommer omkring 30 procent av växthusgasutsläppen från
produktion och konsumtion av mat. Klimatförändringarna som
drivs av detta leder dock i allt högre grad till torka, översvämningar
och andra extrema väderhändelser och därmed till missväxt.

Detta förvärrar inte bara hunger och konflikter, främst i den
globala södern, utan påverkar också många andra kriser, såsom
biologisk mångfald, förändrade materialcykler och människors
hälsa. Djurfoder och djuruppfödning är inte bara en viktig
drivkraft för klimatförändringar, utan förbrukar också
80 procent av jordbruksmarken världen över.

Djurhållningen står för två tredjedelar av utsläppen

Bara i Tyskland är djurhållningen orsaken till cirka två
tredjedelar av utsläppen från jordbruket. Huvudfaktorn är de
elva miljoner nötkreatur - inklusive mjölkkor.
För i motsats till de vackra reklam- och vykortsmotiven
äter de oftast det koncentrerade fodret som är proppat på ställen,
som odlas på före detta regnskogsområden i Sydamerika och
fraktas till Europa med hög energiinsats för att säkerställa högsta
möjliga mjölk och köttavkastning. Metanet som läcker
ut för och akter under rötningen av detta foder står för över
40 procent av de direkta jordbrukets utsläpp.

Dessutom är det som kommer ut på slutet också avgörande
för klimatet: flytgödsel, gödsel och flytgödsel. Förutom
nötkreatur är de 24 miljoner grisarna i Tyskland de
främsta bidragsgivarna till denna så kallade gårdsgödsel.
Arvet lagras först, ordnas om och appliceras senare på
åkrarna som gödningsmedel. Under hela denna tid
bryter mikroorganismer ner de extrema grödorna.
Detta ger bland annat metan, dikväveoxid och CO2.
Mer än 16 procent av de direkta växthusgasutsläppen
kommer från jordbruket.

90 procent av alla hedområden dränerade

Den intensiva användningen av vår jordbruksmark kräver
mycket gödsel. Tyvärr gödslar detta inte bara åkrarna,
utan även klimatförändringarna. För växterna kan
inte använda så mycket kväve på en gång.
Mikroorganismer omvandlar resten till dikväveoxid.
Denna process producerar ungefär en tredjedel
av utsläppen från jordbruket.

Om tidigare torvjordar används för detta finns
det ett annat problem. Mossor och döda växtrester
står då inte längre under vatten – ytorna har dränerats – utan
i det fria. Mikroorganismer kan nu livnära sig obehindrat
och kolet från växterna släpps ut i atmosfären som
växthusgasen CO2. Under de senaste två och ett halvt
århundradena har 90 procent av alla hedar i Tyskland
förvandlats till åkrar och betesmarker. Ett område
nästan lika stort som Rheinland-Pfalz har krympt till
ett Bremen. Detta är en stor källa till växthusgaser

Konsumtionen av animaliska produkter måste minska

Enligt den federala regeringen måste dock metan, dikväveoxid
och CO2 minskas för att klara klimatmålen. Under de
senaste 30 åren har utsläppen av växthusgaser inom jordbruket
minskat med nästan 25 procent – totalt, det vill säga
inom alla sektorer, med 35 procent. Om 20 år vill Tyskland
vara växthusgasneutralt. Mycket återstår att göra innan dess.

Hittills har utsläppen inom jordbruket minskat av två anledningar:
För det första på grund av att antalet djur totalt sett har minskat.
Färre djur innebär färre utsläpp. Men det gäller bara
om konsumtionen av animaliska produkter också minskar.
Annars kommer antalet djur att öka i andra länder och
växthusgaserna från uppfödningen kommer
att åtföljas av de från transporter.

Däremot har utsläppen minskat på grund av användningen
av gödsel i biogasanläggningar. Gödseln ruttnar som vanligt,
men i ett slutet system utan lufttillförsel. Metanet samlas
upp och används som biogas – d.v.s. förbränns. CO2 produceras.
Även om det fortfarande är skadligt för klimatet, å ena sidan
mindre än metan och å andra sidan ersätter det fossila bränslen.

Riktad befruktning borde hjälpa

Ett helt utsläppsfritt jordbruk är inte möjligt, men ett kraftigt
reducerat sådant. Det är därför den federala regeringen
har presenterat en bunt olika klimatskyddsåtgärder
i sitt Climate Protection Program 2030 . Förutom
den ökade användningen av biogasanläggningar och
minskningen av boskapen är en annan viktig åtgärd
inom jordbruket riktad gödsling. Om bönderna tillför
exakt de mängder kväve som växterna behöver är det
bra för klimatet och miljön. Det sparar också gödsel och pengar.

Dessutom vill den federala regeringen översvämma myrarna igen.
Detta beror på att den skadliga processen är omvänd. Friska torvmarker
lagrar kol och binder CO2. Men mer hedar betyder mindre jordbruksmark.
Det federala jordbruksministeriet anser att produktionen av mat och de
tillhörande växthusgaserna kan minskas genom att undvika matsvinn
och äta mat som är inriktad på hållbarhet. Den federala regeringens
matsalar bör leda vägen med en ökande andel växtbaserade
och säsongsbetonade livsmedel

28.1.2023

9.2.2023

Den 12.10.22 började grävningen av Västra Alvarsdalsvägen.
Idag, den 9.2.23, har första stickvägen nåtts (husen 5-15).

400 meter under 120 dagar blir 3,33 m. / dag.

"Grävsträcka 1"

Räknar vi ihop det som ännu ej har grävts kommer vi på
ca. 800 m. ( 7 stickvägar à 100 m. + 100 m. på ängen).

Alltså 2/3 återstår. Med nuvarande tempo är vi klara
den 1.10.2023

Nu planeras ett andra arbetslag som skall höja tempot.
Kan vi få information från de styrande med en prognos?

Nytt tema:

Big Bang och Big Boss är tillbaka!

Hörde motorsågsljud i riktning 136-an:

Sydöstligt om rastplatsen Halltorp var röjning och utplacering av träkistor på gång.

14.2.2023

Projektet "Dreammile" sjösätts.

Ta en titt och säg ditt!

15.2.2023

Dagen efter "alla hjärtans dag" besökte jag Big Boss

som stått still på samma plats sen en vecka.

Följande samtal uppstod:

Dialog mellan Big Boss och S.O.L.

Hej, Big Boss, trevligt att du här har stannat.
Är varken Big eller Boss utan en stackare som parkerats här i kylan,
och här står jag och kan inte annat.

Men ditt välfyllda flak med pålar av väldoftande en?
Fina är dom, men skaver min rygg istället för att stoppa kornas ben.

Jag förstår, men var skall dom här stängslingspålarna stå?
Ser du väl, där: i rad med dom runda pålarna söder om muren,
just det: dom två!

Tycker jag låter som ett fint förslag!
Klart att du tycker, det är ju ditt eget, säger jag.

16.2.2023

Video 1:42

STUBBAR

Efter fyra månaders nyttjande av räddningsvägen i alla riktningar
och av alla tillgängliga fordon fälldes igår 18 stora träd mellan
stickvägen 17/27 och 26/36. Varför först nu? Kommer ännu
större fordon att tas i bruk? Behöver de befintliga
fordonen öka farten för att förkorta planarbetet?
Behöver personalen ved för att minska elkostnaderna???
Eller planeras en allé med nya träd i dom uppstådda luckorna,
ungefär så som kan ses vid den södra infarten till Borgholm?
Okey, då är jag med, vill inte förstöra överraskningseffekten.
Inget svar är också ett svar.

18.2.2023

Gammalt möter nytt

Stickväg 5-15 Västra. De två svarta rören är dom nya vattenrören. Under
dom kommer de nya avloppsrören att placeras. Till höger ligger ett
sådant tjockt avloppsrör (i passande färg) i väntan på insats.
Längst fram kommer en gammal ledning ut från vänster.
Syns knappt. Det ligger en bit högre än de nya.

20.2.2023

Video 0:27

NEW AND OLD

Stickvägen 5/15

Välkomna!

Första dagen för andra arbetslaget. Hus 41/51.

24.2.2023

Första blåsippan i Labyrinten 2023

Video: 25:28

DRÖMMILEN

"Drömmilen" är idag en mardröm.

... en snubblande upplevelse som
skriker efter en "ansiktslyftning"!

Projektet "Drömmilen" är en historisk chans!

Ge den en stabil grund samt en jämn och fin yta där
allt från barnvagn till rullator kan rulla fram
och där fotgängare, joggare, fågelskådare,
ja, naturälskare av alla de slag, kan röra sig
utan att behöva vara rädd för att snubbla.

1.3.2023

Video 7:08

MYGELSTÄNGSLING

Under vintern 2023 har det stängslats
nytt på kofållan Halltorp 1:10.
Dom gula linjerna visar de nya stängslen.
Av en stor kofålla - Halltorp 1:10 och Halltorp
1:23 - har det blivit tre. Den stängsling som är
intressantast är den som skett söder om gränsmuren
mellan fastigheterna Halltorp 1:10 och Halltorp 1:23.
Om denna stängsling handlar denna video.

2.3.2023

Reaktion från Länsstyrelsen på videon
MYGELSTÄNGSLING

Var lugn, det kommer en sätta till ut ur hagen som vi sa
(eller in i den om man så vill) ??. De fick inte med sig fler.
Även en stätta mot Halltorpsbyn.
Betet kommer att stundtals ske i båda fållorna samtidigt
och periodvis i respektive fålla beroende av årstid,
betesbehov och betestillväxt. På sikt även så att delar
får blomma och sätta frö för att gynna artspridning.
Först måste vi få bukt med stubbskott och
slyuppslag efter restaureringen.

Mvh Robert, Naturvårdsförvaltare

Mitt svar:

Stön!
Goddag yxskaft!
Du har inte förstått någonting!

18.3.2023

Video 0:58

FLITIGA GRÄVLINGAR

Fyra stickvägar i olika stadier: före, under och efter VA-installation.

1. 41 / 51 "efter"

2. 29 / 39 "under"

3. 17 / 27 "före"

4. 5 / 15 "efter"

Ängen i väntan på att bli "Alvarsdals sportcentrum" ....

Först norrsidan sedd från väster:

Östra sidan sedd från norr:

Utdrag ur en ledare i Ölandsbladet 13.3.2023.

"Måtte inte miljöaktivisterna förstöra för Ölands våtmarker!

För oss ölänningar ter det sig lite märkligt att det är först när
miljöaktivister förstör Melodifestivalen som våtmarker blir viktiga
för Svenssons. På ön har våtmarksfrågan varit i fokus i över 25 år.
För den som bara följer storstadsmedia så är det lätt tro att
våtmarksfrågan är något nytt. Detta medan vi på Öland mer
tar oss för pannan och hoppas att miljöterroristernas plötsliga
uppvaknande inte förstör det arbeta som sedan länge pågår
på ön för att restaurera våtmarker. Att hoppa upp på scenen
i Melodifestivalen, storma fotbollsplaner och avbryta matcher,
förstöra Vasaloppet eller stoppa ambulanser är knappast det som
övertygar den stora massan om annars viktiga miljöbudskap."

Peter Boström

Så talar en populist!
Öland: Salighetens ö för jippon för veteranbilar, traktorrallys,
Harley-Davidson träffar och oräkneliga tingeltangelskrammel.
Matställen som inte klarar hygieniska krav och sprider salmonella.
En ö som inte klarar att bygga cykelvägar. Se vägkorsningen vid
nerfarten till Ekerumsbadet. Där finns världens kortaste
cykelväg: 150 meter på en parkeringsplats!
Denna smaklösa ledare hoppar på dom svagaste. De unga
som kommer att få ta över detta jordklot där vi människor
förstör vårt levnadsunderlag. Skam över oss!

28.3.2023

Video 16:00

PUNKT OCH SLUT

30.3.2023

Video 1:30

FULL FART FRAMÅT

Arbetslagen visar framfötterna.

13.4.2023

Saxat ur Ölandsbladet

Halltorp – paus i försäljningen och bygget:

”Föreningen har inga medel”

Paus i bygget i avvaktan på att hus ska bli sålda i en
försäljning som också satts på paus – dagsläget för
Brf Halltorpsbyn enligt Annika Backlund på Halltorps gästgiveri.
– När husen är sålda och föreningen har pengar,
så återbetalar föreningen beloppen. Innan dess går det
tyvärr inte, varken med eller utan stämningsansökan,
säger hon om stämningen mot bostadsrättsföreningen.

14.4.2023

Video 2:26

Tre arbetsplatser och ett masslager

Sista stickvägen på västran knackar fram.

Första stickvägen på östran är på gång.

Masslagret växer och närmar sig Halltorpsbyns höjder.

22.4.2023

Video 3:22

FLIS FLYR

Under gallringen av naturreservatet Halltorp 1:10 har ett stort
lager av buskar, mindre och större träd uppstått.
Dessa lager brukar vanligtvis flisas först efter de är avbarrade och bruna.
Upp till ett år är vanligt. I det här fallet var det dock bråttom.
Efter ett par veckorslagring ställdes ca. 8 container upp på Halltorps rastplats,
flisningen gjordes på plats och inom en dag var allt lastat och klart för transport.
Resorna gick söderut, till Ekerum?

Inför nästa gallring – efter en paus under ruvningstiden – kommer dom
rödmärkta större träden, mest tall, att huggas ned.
Vad skall dom användas till? Försäljning på den öppna marknaden?
Varför alla dessa frågor, frågar vän av ordning!
Jo, här har vi ett naturreservat som skall tjäna som betesmark för kor.
Alltså en klimatbov som ökar koldioxid- och metanutsläppen.
Länsstyrelsen – som sköter naturreservaten – gör lobbyarbete
för köttproducenter som går emot klimatmålen.
Dessutom erhåller markägaren bidrag från EU för att han
restaurerar skogen för att främja den biologiska mångfalden.
Det betyder att ett bra initiativ – restaurering –
blir motarbetat av ett dåligt initiativ: betesmark för kor.

Vinnarna är markägarna och kobonden!
Kortsiktigt betraktat en skenbart bra affärsidé.
Dock, långsiktigt blir förlorarna flera och väger tyngre:
klimatet, folkhälsan, försvårad tillgänglighet till
naturreservaten för det rörliga friluftslivet.

En stor förlust av en nära och bekväm tillgång till skogen
där den moderna människan kan finna lugn och ro.
En plats för ung och gammal att enkelt och
verksamt sköta om sin hälsa och få
omväxling till det stillasittande
liv som den digitaliserade
världens utbredning
– på gott och ont –
har skapat.

25.4.2023

Video 1:22

SISTA PAREN UT 2 / 12 — 17 / 27

Saxat ur Ölandsbladet 25.4.2023

Miljonprojekt: Avloppsvatten ska renas för att
bevattna åkrar -”Säkrar vår vattentillgång”

Med hjälp av UV-ljus ska bröderna Olof och Andreas Danielsson
i Risinge rena avloppsvatten från reningsverket för att bevattna sina åkrar.

– Vi satsar två miljoner för att säkra vår vattentillgång, säger Olof Danielsson.
Mörbylånga • Publicerad idag 07:00 • Uppdaterad idag 13:26

Bröderna Olof och Andreas Danielsson ska rena
avloppsvatten för att använda till bevattning.

Ölandsbladet skrev i somras om att projektet var på gång,
men nu är allt klart och i mitten på juni drar det igång.
Bröderna Olof och Andreas Danielsson som driver Risinge
Hereford ligger bakom projektet som är delfinansierat
av Havs- och Vattenmyndigheten.

Allt vårt spillvatten från dusch, diskho, toalett, industrier med
mera renas i reningsverk. När vattnet är tillräckligt rent släpps
det ut i hav och sjöar igen. Men nu kommer bröderna Danielsson
istället återanvända i runda slängar 250 000 kubikmeter
vatten om året för att använda till bevattning.

– Vi har mycket djur så det går åt mycket foder och mycket
vatten till åkrarna. Därför satsar vi två miljoner kronor i det här
för att kunna vattna fullt ut så att inte bristen på
vatten blir begränsande, säger Olof Danielsson.

– Blir det två 2018 i sträck så har man problem med vattentillgången.
På det här sättet säkrar vi vår vattentillgång.

På Mörbylånga kommun ser man bara positivt på Danielssons projekt.

– Det är ett väldigt spännande privat initiativ där vi i kommunen
har haft möjlighet att delta genom att skapa förutsättningar
för genomförandet. Gröna näringar och vattentillgång är
en oerhört viktig fråga. Förhoppningsvis kan detta projekt leda till
fler innovativa projekt för att säkra vattentillgång och
minska klimatpåverkan, säger kommundirektör Ann Willsund.

UV-lampor ska döda inälvsmaskar:
Vill återanvända spillvatten för bevattning

Även Kultur och tillväxtnämndens ordförande
Per-Olov Johansson är nöjd med projektet.

– Arbetet med att återföra vatten till landskapet samt
återanvändning av vatten från kommunens reningsverk
behöver prioriteras. Samarbetet med företag och
kommun är ett bevis på att detta är möjligt.
25-30 procent av spillvattnet som annars går direkt ut
i Kalmarsund kommer att kunna återvinnas med hjälp av UV-rening.
Och Mörbylånga kommun kommer att använda projektet
som ett referensobjekt och studieobjekt.

”Här kan man praktiskt påvisa hur återanvänt avloppsvatten
inte bara skall släppas ut i havet utan kan stötta jordbruksnäringen
i områden som är särskilt utsatta för återkommande
torrperioder”, skriver kommunen i ett pressmeddelande.

Volymmässigt kommer projektet med sina upp till
250 000 kubikmeter per år att bli ett av de största
i sydöstra Sverige när det gäller att använda
avloppsvatten för bevattning av åkermark.

– Men det är egentligen ingen ny företeelse. Bröderna Ahlström
i Böda har hållit på med detta i 30 år. Men vi har ett annat upplägg,
här betalar vi allt själva, där är kommunen med
och äger de fasta tillgångarna.

– Vi gör kommunen och miljön en tjänst och spar på
utsläppet till Kalmarsund samtidigt som vi säkrar
vår vattentillgång, säger Olof Danielsson.

2.5.2023

Video 1:27

ÖSTRA ALVARSDALSVÄGEN SPÄRRAD

3.5.2023

Video 3:03

EN BRA DAG

8.5.2023

Video 1:04

VÄSTRAN KLAR — ÖSTRAN KVAR

12.5.2023

Video 4:00

TREDJE STICKVÄGEN:

ÖSTRA ALVARSDALSVÄGEN, 30 — 32

17.5.2023

Video 3:41

HIMLA FART

20.5.2023

Video 3:24

KRISTUS ÄR BORTA, KORNA ÄR KOMNA

Nu börjar eländet igen: Koldioxid- och metanspridarna trampar
sönder våra stigar och sprider ut sina fäkalier.

Friluftsälskare, motionärer och de som söker och behöver lugn
och ro, blir störda av förstörarna. Sympatisörer till Trumps
klimatförnekanden sitter på svenska myndigheter
och arbetar mot klimatmålen.

Var är politikerna? Var är de grävande journalisterna?
Var är de myndiga medborgarna?

25.5.2023

Video 3:57

TVÅ HÄGRINGAR

En synvilla, en illusion, ett luftslott? Kärt barn osv...

Nu närmar vi oss slutet på VA-installationen. Det återstår inte
mycket av den mödosamma vägen genom underjorden.
Alla anslutningar till över 50 hus är inom räckhåll.

Sen kommer återställningen av området
som är fyllt med många frågetecken.

De tre faserna: planering, genomförande och återställning
är till två tredjedelar så gott som avklarade.

Sen har vi det här med korna och labyrinten. I dagens video
lär vi känna dom nya gästerna, deras framtid är
ingen illusion: nötkött till grillen!

Den stigande insikten om vårt skoningslösa
skövlande av jordens ekosystem med kortsiktiga vinstdrivande
aktiviteter, kan kännas förlamande. Men det finns människor
som har lösningar, energi och kraft att stå emot.

Är du en av dom?

10.6.2023

Tre artiklar saxade ur Ölandsbladet

Först om turism:

Sågar öländsk turism: För mycket bilar – ”Omodernt”
Göteborgare tycker att all bilturism på Öland är dålig för miljö,
klimat och trivsel. Ni bör jobba för att skapa en hållbarare turism.

Det är i ett brev till Mörbylånga kommun som en kvinna från
Göteborg beskriver hur svårt det var för henne att ta sig fram
utan bil under några semesterdagar på Öland.

– Först vill jag bara säga hur fantastiskt Öland är.
Vad jag dock slås av är hur inriktat på bilen turismen är.
För varje destination anges hur du ska ta dig dit med bil, skriver hon.

– Känns omodernt, inte hållbart och jag tänker att
det inte är så konstigt att det blir långa bilköer under högsäsongen.
Efter att ha tagit bussen till Färjestaden saknade hon info
om alternativa transporter och det var en halvtimmes telefonkö
till närtrafiken när hon skulle ta sig från södra Öland.
Mestadels blev det att ta cykeln och vandra.
– Vad jag vill säga är att ni bör jobba för att minska bilturismen
för att skapa en hållbarare turism både utifrån
miljön, klimat och trivselaspekten.

”Om grundvattnet lokalt tar slut får man hämta vatten i dunkar”
”Nu får jag fler och fler samtal om sinade brunnar och brunnar
med lågt vatten”, skriver Jan Mikaelsson, geolog, på sin Facebooksida.

– Nu när folk kommer till stugorna så upptäcker man att brunnen
sinat eller håller låg vattennivå. De senaste tre veckorna har nog drygt
tio personer ringt och undrat vad man kan göra åt det.
Det är bakgrunden till Facebookinlägget, säger Jan Mikaelsson.

Bakgrunden till vattensituationen är de senaste (2018 och framåt)
årens långa regnfattiga perioder och vintrarnas små snömängder.
Grundvattnet bildas med två ”toppar” under året - vid och efter
snösmältningen och i samband med höstregnen. Resten av året
utnyttjar vi magasineringen efter ”topparna”.

– Då ligger grundvattnet i ”magasin” i berget eller i den ovanpåliggande
jorden. I berget finns vattnet i bergets sprickor och i jorden som
”utfyllnad” mellan kornen. Om man får en serie år med lite nederbörd
men utnyttjar magasinet som vanligt kommer man att minska magasinet
det vill säga man sänker grundvattenytan och i
värsta fall tömmer det lokala magasinet.

Jan Mikaelsson berättar att det nu är det som händer platsvis.
– Vi är helt beroende av vatten för vårt liv och levene, precis
som all växtlighet och alla djur. Om grundvattnet lokalt tar slut
får man hämta vatten i dunkar och så vidare, en allt vanligare
syn, åtminstone i mina trakter på norra Öland.

Att borra djupare säger Jan är en stor risktagning.
– Vattnet i alunskiffern smakar och luktar illa och längre ner
riskerar vi salt vatten från tidiga salta östersjöstadier. Det är i
kalkstenen, och gärna på gränsen till alunskiffern,
som vi i bästa fall anträffar konsumtionsvatten.

Nu är situationen svår för många. Jan säger att lantbruket magasinerar
överskottsvattnet i dammar och flera projekt är på gång på ön för att
få överskottsvattnet vid regn och snösmältning att stanna på ön,
och inte snabbt rinna av som ytvatten i diken och kanaler.

Har du några råd till de som är oroade över situationen?
– Egentligen att vara försiktiga i nyttjandet. Vi har trots allt bara
kommit in i den riktigt varma och nederbördsfattiga perioden.
Resonemanget gäller naturligtvis bara de enskilda brunnarna.

Från de 13 meters höga sidorna i Gillberga bergbrott läcker
inte en endaste droppe ut. Jan Mikaelsson följer en brunn i
Alvedsjötrakten som är bergborrad och nu har den nått en bottennivå.
Så lågt som det är nu har det inte varit under de senaste 15 åren.

Maria Brynielsson

Prognosen: Fler värmeböljor – ”Mycket har inte återhämtat sig från 2018”
Ont om regn, uttorkade jordar och sinade brunnar. Oron för en
knastertorr sommar växer sig starkare.

Ölandsbladet pratade med Nitzan Cohen,meteorolog,
om sommarprognosen och med Roger Gustafsson, LRF,
om årets förstaskörd samt om spåren efter torrsommaren 2018.

Sommaren 2018 blev känd för sina kokheta dagar med svår torka,
vatten- och foderbrist och omfattande skogsbränder. I många medier
står att läsa att vi står inför en liknande sommar.
– Mitt direkta svar är att vi faktiskt inte kan veta om vi gör det.
Det är lite mer invecklat än så.

Han menar att högtrycksbetonade somrar aldrig är helt identiska.
– Det finns ingenting i nuläget som kan tala om för oss vilka
temperaturnivåer det kan handla om. Eller huruvida
vi får extrem torka eller inte.

När Ölandsbladet pratar med Roger Gustafsson som ingår i LRF:s
kommungrupp Mörbylånga, håller han just på med ensilagekörning.
Han har svaret på hur lantbrukarnas första skörd ser ut.
– Mina uppgifter är allt från riktigt dåliga skördar till nära medelskördar.
Det är väldigt stora lokala variationer.

När vi börjar dra paralleller till sommaren 2018 förtydligar Roger att han
inte vill skapa oro eller onödig stress genom att spekulera om kommande säsong.
– Jag förstår att man inte kan undgå att dra jämförelser med 2018.
Många har jobbat för att lindra. Värmen 2018 stressade både växtlighet och djur.
Många kor drack inte som de skulle och de kom heller inte i brunst.
– Många satte in ännu fler ventilationsfläktar i ladugårdarna
så djuren fick än större välbefinnande. För de led väldigt mycket i den värmen.

Har lantbrukarna hunnit återhämta sig efter 2018-sommaren?
– Det finns absolut de som lider av konsekvenserna från 2018,
mycket har inte återhämtat sig. Exempelvis betesmarker och problem
med nyetablering av vall. Dessutom har det har inte varit några
riktiga höjdarår därefter heller. Att inte ha ett foderlager stressar många.
Lägg därtill kostnadsläget som skapar ett sårbarhet. Till exempel beror
det på när köpte du din gödning och när du band elpriset.
Vad gäller avkastning så är det såklart stor variation från gård till
gård och från olika marker. Fortsätter vädret såhär kan bönderna välja att ta
helsädesensilage för att trygga fodertillgången. Även slaktanmälan riskerar
att kommer igång tidigare.
– Man måste se till helheten i företagets fortlevnad, ibland måste man
ta väldigt tuffa beslut för att skapa sig rådighet över situationen.
Det är inget kul läge givetvis. LRF har nyligen startat upp
en så kallad ”torkgrupp” en sida under uppbyggnad, där de delar tips,
idéer och erfarenheter från torråret.
– Där kommer vi även länka till foderförmedlare och besvara
omsorgsfrågor och vattenfrågor – helt enkelt angelägna frågor om det blir
ett nytt 2018. LRF har även en liknande grupp nationellt. Så man är på tårna.