alvarsdal

Lundgren Edition / Tänk Till 2023 / Alla Videor /

Välkomna till Alvarsdal

En website för min hemtrakts omgivningar

Stefan Olof Lundgren

Vi saknar frihet, fred och tro

först när vår skog, fylls med ko

VIDEOR

Halltorp 1:23 Overkill vid markberedning för stängsling

4.3.2022 11:05

Fakta om kor

11.3.2022 3:16

III

GRÄNSLÖST Halltorp 1:23 Alternativförslaget

24.3.2022 16:13

ASKA OCH ÅSKA

23.4.2022 11:51

TAGGIG TRÅD

23.4.2022 6:53

Innehåll:

Bitsk dinosaurier
Gröna lungan ser svart
Plåstras om med makadam
Nytt sportcentrum grundläggs på ängen?

Preludium - Interludium - Postludium är dom tre stationerna.
Den här videon är den andra stationen: ett Interludium.
Efter att mest tittat nedåt vänder vi nu blicken uppåt.

Det blir lätt deprimerande att ständigt titta ner
i meterdjupa diken, där vatten och avlopp
skall flyta någon gång i framtiden.

Centimeter för centimeter rör sig dom
rörläggande grävmaskinerna framåt.
Kalkstensblock knackas sönder under
buller och brak, skyfflas upp på en
fram- och tillbakailande lastvagn,
medan en andra grävmaskin fyller
igen den nyligen grävda fåran,
efter att de nya ledningarna
noggrant har placerats på
sin plats, där dom - enligt
fackmässiga uttalanden -
skall verka i 100 år!

Men vill man ta sig en tur i den närliggande skogen
för att få lite avkoppling för kropp och själ, måste
blicken åter vändas nedåt,för att inte stiga
rätt i en nyskapad KoKonstKreation.
I vår närskog härskar nämligen inte
lugn och ro, utan en flock
med kalvar och kor.

Därför denna befriande
blick mot ovan, en
upplyftande sikt som
- för den som kan och vill -
skapar en annan stämning,
en ren och frisk, höststämning.

Dagbok med bilder

Nyaste nederst

2022

26.8.2022

Pålslagaren "BIG BANG"

31.8.2022

Material för elstängslet.

Trådsträckaren "BIG BOSS"

2.9.2022

Två grindar, en för kor, en för oss.

8.9.22

En stätta in till "lillans" tomt, men i "fel" hörn

11.9.2022

Och vad står inte här?

En stätta för rörliga friluftslivister!!!

Men dom har lovat att en ska komma. Tålamod!

17.9.2022

Ny tidräkning: Dag 1

Korna har kommit. Vatten finns.

Komockor med spyflugor också.

Första komockan i Labyrinten

Men var är korna, har ni sett dom?

"Buuuuuuuuuuuuuuuuuhhhhhh"

En klimatklok lösning av länsstyrelsen. Den första.

Och där har vi dom, klimatbovarna.

18.9.2022. Dag 2

Video på You Tube 1:14

28 kor, därav 13 kalvar

19.9.2022. Dag 3

Video

Vid vattencontainern och första möte öga mot öga 2:07

21.9.2022. Dag 5

Ett trevligt inslag i vardagen för många, upphov till rädsla för andra.

Och i Borgholm, Sveriges kotätaste kommun, finns det gott om dem.

Foto: Peter Boström

I ett mejl till Borgholms kommun skriver kvinnan att hon tidigare har
förstått att det skulle släppas kor i ett inhägnat område i
närheten av sitt fritidshus, och att djuren nu är på plats.
”Jag är inte speciellt förtjust i kor (är rädd för dem)
så jag har några frågor”, skriver hon
och vill sedan veta en hel del:
Vad är anledningen till att det ska vara
kor i området? Hur många kor finns i området?
Är det säkert att gå in i området? Under vilka tidsperioder
ska korna vara där? Om de rymmer, vem ska hon kontakta?
Kvinnan tycker det är ”lite obehagligt att ha dem så nära” tomten.

"Saxat ur Ölandsbladet"

Kommunchefen Jens Odevall och Kommunalrådet Ilko Corkovic
besiktigar Labyrinten och mottager ett erbjudande.

"Vi måste börja ta matens påverkan
på miljö och klimat på större allvar.
Därför arbetar vi för en global minskning
av köttkonsumtionen med 50% till 2050.
Det innebär att länder med högre
köttkonsumtion måste minska mer än andra.
I Sverige behöver vi exempelvis minska vår köttkonsumtion
med 70 procent till 2050, med delmålet 50 procent till 2030.
I Sverige äter vi dubbelt så mycket kött
som det globala genomsnittet.
Det innebär runt 85 kg per person och år,
vilket är mer än vad både vår hälsa och vår planet tål."

Sandra Lamborn, Greenpeace. Oktober 18, 2019

Detta är ett meddelande ifrån Borgholm Energi.
Vi planerar att stänga av vattnet i Alvarsdal på Måndag
17 Oktober klockan 07:00 på grund av omkopplingsarbeten.
Efter avslutat arbete kan det förekomma missfärgat vatten
och luft i ledningsnätet. Spola tills det försvinner
och undvik att tvätta vittvätt under tiden.
Borgholm Energi AB

17.10.2022

Klockan 6 steg vi upp för att få en frukost i lugn och ro.

Klockan 9:15 ca. ringde jag till BEAB.

Klockan 9:33 kom ett SMS där det stod att

vattnet skulle stängas av nu och efter ca. två timmar

ställas på igen.

Klockan 11 stängdes vattnet av och

klockan 14 var vattnet här igen.

Klockan 15 ser det ut så här vid pumphuset:

20.10.2022

Video 2:44

BOTTEN ÄR NÅDD

Saxat ur Ölandsbladet 21.10.2022

Storbolagets varning – kostnaden skenar:
"Kommer inte att räcka på långa vägar."

Många miljoner kronor redan i utgångsläget, i dag
har den 3,5 mil långa VA-satsningen en skenande prislapp.
– Kårehamn var budgeterat till 100-150 miljoner kronor och
det kommer inte att räcka på långa vägar som det ser ut nu,
säger Staffan Larsson, styrelseordförande för Borgholm Energi.

Sten för sten,
mot ruin ?

Bra år för Ölands grävtjänst – Så mycket ökade vinsten

Årsredovisningen är nu offentlig. Företaget omsatte ungefär
77 miljoner kronor, 38,6 procent mer än under 2020.
Rörelseresultatet ökar också med 2,8 procent, och slutar
på knappt 3,3 miljoner kronor.

Lass på lass,
kassa med dass!

Fåren vilar ut liksom
Hacke Hackspett och Dino Saurier
efter dom hårdaste (?) första 40 metrarna
av VA-installationen.

Preludium - Interludium - Postludium är dom tre stationerna.
Den här videon är den andra stationen: ett Interludium.
Efter att mest tittat nedåt vänder vi nu blicken uppåt.

Saxat ur Ölandsbladet

Elchocken – de gör vinst: ”Borde få pengarna”
Betalat 2,9 miljoner kronor, får drygt 5,8 miljoner i kompensation.
– På så sätt är det en tankevurpa, säger kommunalrådet
Ilko Corkovic (S) om den mångmiljonvinst Borgholm kan
göra när staten kompenserar för höga elkostnader.

Saxat ur Ölandsbladet

Kärva läget – höjer taxor, bromsar
investeringar: ”Måste dra ut på det”
Höjda taxor, nollresultat i budget
2023 och bromsade investeringar
– det stundar kärva tider för Borgholm Energi
med kunder. – Omvärldsläget påverkar även oss,
konstaterar bolagets vd Markus Wertwein Ros.

Efter 57 dagar är Labyrinten åter kofri.
VA-installationen har kommit ur
startblocken och nått fram
till stickvägen med
husen 41-51.

Den tredje stickvägen (husnr. 29-39) blir förberedd för ett senare besök.

Endast Midgårdsormen i arbete:

"Utsläpp i sundet

–8 000 kubikmeter orenat avloppsvatten:

Riklig nederbörd och mättade marker,
då tvingas Borgholm släppa
ut stora mängder orenat
avloppsvatten i Kalmarsund.

– Annars förstörs hela reningsverket,
säger Tina Pile på Borgholm Energi."

Ett delikat ärende

Ett reningsverk begår en föroreningsdelikt!

Har ägarna ej hört signalerna som ljudit sen åttiotalet:
Stigande temperaturer, extremväder, havens uppvärmning,
torka, bränder, översvämningar, ökande koldioxidutsläpp!

Har det dumsnålats med upprustning av kapaciteten?

Tillåt mig att dra en parallell.

Beteckningen "föroreningsdelikt" kan mycket väl
passa in på det som Länsstyrelsen och Borgholms kommun
genom kofållan utsätter "Labyrinten" för. Det skogsområde som tjänat
som ströv- och rekreationsområdet för det rörliga friluftslivet.
Oräkneliga exempel på detta kan ses i denna dagbok!!!

I Miljöbalken kapitel 1 1§ står:
”Bestämmelserna i denna balk syftar
till att främja en hållbar utveckling som innebär
att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras
en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på
insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt
att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar
att förvalta naturen väl” (Miljödepartementet, 1998).

Vidare står som en punkt i samma paragraf att
”Miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och
miljön skyddas mot skador och olägenheter
oavsett om dessa orsakas av föroreningar
eller annan påverkan.”

14.1.2023

Video 0:54

GRÄVLINGARNA RÖR PÅ SIG

Efter julledighet och en blöt start på det nya året är dom igång igen.
Stickvägen till husen 17-27 har nåtts. Det var den tredje
stickvägen på Västran, nu är det bara en kvar,
sen blir det spännande att se vart
dom ställer kosan, våra nya
husdjur, grävlingarna.

20.1.2023

Långt och läsvärt

Jordbruket är både orsaken till och offer för klimatförändringarna.
Hur mycket bidrar det till utsläppen av växthusgaser?
Och hur skulle ett mer hållbart jordbruk kunna se ut?
Av Jurek Brzoska, SWR

Enligt den federala regeringen står jordbruket i Tyskland
för cirka åtta procent av utsläppen av växthusgaser. Dessa är främst
metan och dikväveoxid. Därtill kommer indirekta utsläpp från
användning av dränerad myrmark, dieselförbrukning
hos traktorer och uppvärmning av stallarna.
Om man lägger till allt detta, enligt den federala miljömyndigheten,
orsakar jordbruket runt 14 procent av de totala utsläppen i Tyskland.
Här saknas dock fortfarande de utsläpp som uppstår i andra länder
för odling, skörd och transport av den mat som används här.
För vi importerar en stor del av maten och fodret

Enorm användning av utrymme

Globalt kommer omkring 30 procent av växthusgasutsläppen från
produktion och konsumtion av mat. Klimatförändringarna som
drivs av detta leder dock i allt högre grad till torka, översvämningar
och andra extrema väderhändelser och därmed till missväxt.

Detta förvärrar inte bara hunger och konflikter, främst i den
globala södern, utan påverkar också många andra kriser, såsom
biologisk mångfald, förändrade materialcykler och människors
hälsa. Djurfoder och djuruppfödning är inte bara en viktig
drivkraft för klimatförändringar, utan förbrukar också
80 procent av jordbruksmarken världen över.

Djurhållningen står för två tredjedelar av utsläppen

Bara i Tyskland är djurhållningen orsaken till cirka två
tredjedelar av utsläppen från jordbruket. Huvudfaktorn är de
elva miljoner nötkreatur - inklusive mjölkkor.
För i motsats till de vackra reklam- och vykortsmotiven
äter de oftast det koncentrerade fodret som är proppat på ställen,
som odlas på före detta regnskogsområden i Sydamerika och
fraktas till Europa med hög energiinsats för att säkerställa högsta
möjliga mjölk och köttavkastning. Metanet som läcker
ut för och akter under rötningen av detta foder står för över
40 procent av de direkta jordbrukets utsläpp.

Dessutom är det som kommer ut på slutet också avgörande
för klimatet: flytgödsel, gödsel och flytgödsel. Förutom
nötkreatur är de 24 miljoner grisarna i Tyskland de
främsta bidragsgivarna till denna så kallade gårdsgödsel.
Arvet lagras först, ordnas om och appliceras senare på
åkrarna som gödningsmedel. Under hela denna tid
bryter mikroorganismer ner de extrema grödorna.
Detta ger bland annat metan, dikväveoxid och CO2.
Mer än 16 procent av de direkta växthusgasutsläppen
kommer från jordbruket.

90 procent av alla hedområden dränerade

Den intensiva användningen av vår jordbruksmark kräver
mycket gödsel. Tyvärr gödslar detta inte bara åkrarna,
utan även klimatförändringarna. För växterna kan
inte använda så mycket kväve på en gång.
Mikroorganismer omvandlar resten till dikväveoxid.
Denna process producerar ungefär en tredjedel
av utsläppen från jordbruket.

Om tidigare torvjordar används för detta finns
det ett annat problem. Mossor och döda växtrester
står då inte längre under vatten – ytorna har dränerats – utan
i det fria. Mikroorganismer kan nu livnära sig obehindrat
och kolet från växterna släpps ut i atmosfären som
växthusgasen CO2. Under de senaste två och ett halvt
århundradena har 90 procent av alla hedar i Tyskland
förvandlats till åkrar och betesmarker. Ett område
nästan lika stort som Rheinland-Pfalz har krympt till
ett Bremen. Detta är en stor källa till växthusgaser

Konsumtionen av animaliska produkter måste minska

Enligt den federala regeringen måste dock metan, dikväveoxid
och CO2 minskas för att klara klimatmålen. Under de
senaste 30 åren har utsläppen av växthusgaser inom jordbruket
minskat med nästan 25 procent – totalt, det vill säga
inom alla sektorer, med 35 procent. Om 20 år vill Tyskland
vara växthusgasneutralt. Mycket återstår att göra innan dess.

Hittills har utsläppen inom jordbruket minskat av två anledningar:
För det första på grund av att antalet djur totalt sett har minskat.
Färre djur innebär färre utsläpp. Men det gäller bara
om konsumtionen av animaliska produkter också minskar.
Annars kommer antalet djur att öka i andra länder och
växthusgaserna från uppfödningen kommer
att åtföljas av de från transporter.

Däremot har utsläppen minskat på grund av användningen
av gödsel i biogasanläggningar. Gödseln ruttnar som vanligt,
men i ett slutet system utan lufttillförsel. Metanet samlas
upp och används som biogas – d.v.s. förbränns. CO2 produceras.
Även om det fortfarande är skadligt för klimatet, å ena sidan
mindre än metan och å andra sidan ersätter det fossila bränslen.

Riktad befruktning borde hjälpa

Ett helt utsläppsfritt jordbruk är inte möjligt, men ett kraftigt
reducerat sådant. Det är därför den federala regeringen
har presenterat en bunt olika klimatskyddsåtgärder
i sitt Climate Protection Program 2030 . Förutom
den ökade användningen av biogasanläggningar och
minskningen av boskapen är en annan viktig åtgärd
inom jordbruket riktad gödsling. Om bönderna tillför
exakt de mängder kväve som växterna behöver är det
bra för klimatet och miljön. Det sparar också gödsel och pengar.

Dessutom vill den federala regeringen översvämma myrarna igen.
Detta beror på att den skadliga processen är omvänd. Friska torvmarker
lagrar kol och binder CO2. Men mer hedar betyder mindre jordbruksmark.
Det federala jordbruksministeriet anser att produktionen av mat och de
tillhörande växthusgaserna kan minskas genom att undvika matsvinn
och äta mat som är inriktad på hållbarhet. Den federala regeringens
matsalar bör leda vägen med en ökande andel växtbaserade
och säsongsbetonade livsmedel

28.1.2023

31.8 / 2.9 / 8.9 / 11.9 / 17.9 / 18.9 - 21.9 / 23.9 /

2.10 / 3.10 / 7.10 / 8.10 / 9.10 / 11.10 / 12.10 / 13.10 /

14.10 - 17.10 / 20.10 / 21-24.10 / 25.10 / 29.10 / 30.10 /

3.11 / 4.11 / 6.11 / 12.11 / 14.11 / 20.11 / 24.11 / 1.12 /

11.12 / 19.12 /

9.1 / 10.1 / 12.1 / 14.1 / 20.1 / 28.1