"Drömmilen" är idag en mardröm.
Den är - som sig bör - 1609 meter lång,
alltså en engelsk mil, som går i fotspåren efter
de kor som gästade Alvarsdal under 57 dagar förra året.
Den börjar vid pumphuset och följer gränsstigen
till
"Lillans" tomt vid väg 136. Sedan följer den stängslingen
norrut, viker av österut förbi "Halltorpsbyns"
byggplats och
avslutas med att följa Västra Alvarsdalsvägen söderut,
men på andra sidan av muren.
Denna runda är en snubblande upplevelse:
stenar, små och stora stubbar, gör ingen människa
glad.
Den skriker efter en "ansiktslyftning"! Endast "gränsstigen"
kan ge en aningom hur en "drömmil" kunde se ut. Tyvärr
är den nu söndertrampad
och besudlad av de gästande korna.
Men när faran är som störst, är räddningen
som närmast! (sägs det ...)
Under de fyra månader som VA-installationen har
pågått har
massor med"massor"
förflyttats inom och utom Alvarsdalsområdet.
Regelbundet kommer stora lastbilar och forslar bort det som
grävts upp och anses inte behövas mer. Här finns
en stor potential för sparande av resurser
och transportsträckor.
Projektet "Drömmilen" är en historisk
chans!
Ölands Grävtjänst har visat hur snabbt och effektivt
dom kan bygga en "räddningsväg"
och ge den en stabil grund samt
en jämn och fin yta där allt från barnvagn till rullator
kan rulla
fram och där fotgängare, joggare, fågelskådare,
ja, naturälskare av alla de slag, kan röra sig
utan att behöva vara rädd
för att snubbla.
Alvarsdal, 12.02.2023
S.O.L.
PS.
När tågtrafiken på Öland upphörde den 1.10.1961
(Näsby – Mörbylånga – Färjestaden
– Borgholm – Böda (151 km)
och rälsen togs bort, hade Öland sin historiska chans.
Min musikkollega Göran Söllschers far, Berndt Söllscher,
var konsult och föreslog då att anlägga cykelleder
på dom tomma banvallarna. Tänk vilken
drömö Öland hade blivit för
cykelturism idag,
om inte om
hade varit.
DS.
